-
Svenska kyrkan har politiserats till att tjäna den politiska korrektheten. De har reducerat människovärdesbegreppet till en mätsticka över antalet beviljade asylärenden. Ovanstående länk underlättare utträde, för den som så önskar.
Sveriges tragedi
Vädret i nordvästra Skåne
-
-
-
-
-
Mittenradikalens grundare förtalsfälld
Detta inlägg publicerades i Politik och märktes juridik, rättsröta, rättsväsende, Sverigedemokraterna. Bokmärk permalänken.
Mittenradikalen 
Hej Mittenradikalen!
Jag hoppas att mina tolv punkter publiceras på bloggen, trots att de är kritiska till intervjusvaren och mindre kritiska till tingsrättens dom.
1) ”istället för att citera källan”? Ohlsson citerade ingen källa, utan refererade PI utan citat.
2) ”vilket måste innebära att man kan åka dit för förtal om man citerar vilken källa som helst (t.ex. en dagstidning) som uttrycker klander mot någon, ifall innehållet visar sig vara fel” – Nej, tingsrätten skriver uttryckligen: ”Att på sätt som skett utan vidare efterforskningar publicera uppgifter från en nyhetssajt om allvarlig brottslighet anser tingsrätten inte vara tillräckligt”. Tingsrätten fokuserar alltså på att det rör sig om allvarlig brottslighet och en nyhetssajt, så att påstå att resonemanget kan utsträckas till att omfatta allt klander från alla källor, är att göra våld på tingsrättens resonemang.
3) ”samma terminologi förekom i källan (Politiskt Inkorrekt)” – Nej, PI-artikeln nämner ”dråpförsöket” och ”anstiftan till den grova misshandeln”. Något mord eller mordförsök nämns inte i artikeltexten hos PI.
4) ”i vardagsspråk talas/skrivs om ‘mord’ i en betydligt mer vidlyftig bemärkelse” – Nej, mord används i vardagsspråk om uppsåtligt dödande, inte om grov misshandel utan avsikt att döda. ”Landskronamordet” var en term som användes i ett kaotiskt läge, precis efter händelsen, då gärningsmannen inte var känd, och det inte heller var känt om det rörde sig om ett mord eller om något annat. Fem år efter händelsen lär det INTE talas om något mord på Landskronaparkeringen.
5) ”Sådan grund fanns uppenbarligen då jag citerat en av de största svenska nyhetssajterna, men den delen av lagen brydde sig Helsingborgs tingsrätt inte om.” – Att någon ska ha skälig grund för en uppgift innebär givetvis inte att personen _själv_ ska anse sig ha haft skälig grund, utan bedömningen är enligt rättspraxis objektiv. Tingsrätten sammanfattar den som så att ”För att han ska kunna anses ha haft detta krävs att han vidtagit skäliga mått och steg för att förvissa sig om uppgifternas sanningshalt eller annars haft tillräcklig grund för att hålla dem för sanna.” Det tingsrätten sedan har gjort är att pröva om Ohlsson hade vidtagit skäliga mått och steg, men fann det han gjort ”inte vara tillräckligt”.
6) ”Sinne för proportioner verkar inte heller vara domarens starka sida.” – Kanhända läser Ohlsson lagen på något annat sätt, men var i 5 kap. 6 § 2 st. skadeståndslagen står att publiceringsyrkanden har något med proportionalitet att göra? Det är tingsrätten som bestämmer vad som är rimligt. Även publicering på flygblad har i rättspraxis gett upphov till domar om publicering i stora tidningar.
7) ”Domen är fattad antingen p.g.a. inkompetens och oförstånd, eller så är den politiskt motiverad.” – Märkligt att en lekman med sådan säkerhet kan uttala sig om en domares kompetens. Domen är avfattad helt i enlighet med hur domstolarna sedan många år sett på förtalsbrottet. Ett intressant fall om Dag Hammarsköld från 1966 borde nog läsas av Ohlsson.
8) ”en partikamrat i Östergötland, som anmäldes av samma Marie Lindén i ett nästan identiskt ärende” – Nej, partikamraten i Östergötland var betydligt mer vag i sina formuleringar, och hänvisade dessutom till Newzglobe och inte till PI. Han hade dessutom inte kallat Lindén mordmisstänkt eller mordförsöksmisstänkt i sin rubrik, något tingrätten i Ohlssons fall verkar ha fokuserat på.
9) ”Om en politisk makthavare har en klandervärd bakgrund, så måste det få belysas.” – Problemet är väl att Ohlsson inte kunde styrka någon klandervärd bakgrund. Inte kan det väl vara klandervärt att INTE ha dömts för ett brott. Något mord eller mordförsök har det inte varit frågan om, vilket tingsrätten poängterar.
10) ”I övrigt skrev jag absolut ingenting som förvärrade någonting jämfört med den artikel jag citerade” – Ohlsson tycks ha missat att det i Sverige är straffbart även att återge vad andra har framfört, såvida detta är förtalande. Givetvis kan man inte komma undan genom att säga ”men målsägaren har ju bara väckt talan mot mig, och inte mot alla andra som framfört samma sak”; varje enskild spridare har ju begått samma brott. Att Ohlssons inlägg inte skulle ha ”förvirrat” originalinlägget är därför irrelevant. Det är inte heller korrekt, i och med att man i PI var tydlig med att brottet i den slutliga domen var grov misshandel, inte mord eller mordförsök.
11) ”Med en sådan bakgrund och med tanke på vad hon misstänkts ha varit inblandad i, så borde hon enligt min uppfattning avsäga sig alla uppdrag och avgå omedelbart.” – Vore det inte sorgligt om en Sverigedemokrat eller någon annan politiker tvingades avsäga sig sina uppdrag p.g.a. en sedan länge överspelad misstanke, som endast ledde till nedlagd förundersökning? Någon gång måste man gå vidare, och glömma obestyrkta anklagelser.
12) ”Dom i brottsmål ger prick i brottsregistret. Ett förlorat tvistemål ger, liksom t.ex. p-böter och fortkörningsböter, ingen prick i brottsregistret.” – Ohlsson är dömd, dömd att betala skadestånd och bekosta trycknings- och rättegångskostnader. I ett tvistemål om kränkningsersättning bedömer domstolen om ett brott har begåtts. Detta ger inte upphov till något avsnitt i belastningsregistret (vilket dock en godkänd ordningsbot för fortkörning gör, men dock givetvis inte betalande av parkeringsavgift, något som rör fordonet och inte brukaren av fordonet). Skillnaden mellan tvistemål och brottmål, i praktiken, har dock främst med bevisfrågor att göra, och här verkar parterna vara överens om att inlägget har publicerats och om vad som hände Lindén 2005.
Roland, jag tror du och jag diskuterat domar förr, och det hade då en tendens att gå i långbänk. Du ska få ett bemötande i korthet. Jag kommer inte ge mig in någon ytterligare tidsödande uppföljande ordväxling här, utan djupdykningarna (vid behov av sådana) kommer jag spara jag till ev. hovrättsöverklagande.
1. Jag syftar på återgivande av innehåll. Referera är kanske ett bättre ord. I mån av citering så av innehåll, ej syntax.
2. Poängen är att referat från en nyhetssajt givit en förtalsdom. Din slutsats om min slutsats ställer således inte.
3. Om jag ändrar till ”samma typ av terminologi”, så överensstämmer det med vad jag menade. PI’s rubrik ”V-politiker lejde mördare” är väl knappast lindrigare i detta avseende.
4. Avsikt ej att döda när man attackerar någon med kniv? Inte skära bara rispa? Att rubriceringen inte blev mordförsök är en sak. Vad rubriceringen blivit om knivskärningen dödat, kan vi bara spekulera i, eftersom det inte hände.
5. Skäliga mått skulle enligt tingsrätten ha varit att jag letat upp domen, istället för att referera en känd nyhetsskälla. Det menar jag är ett oskäligt mått, eftersom en större nyhetsskälla måste kunna anses trovärdigt. Annars kan man fällas för citat från Aftonbladet och Dagens Nyheter också, och någon sådan dom är jag rätt säker på att vi aldrig sett.
6. Det finns exempel på där förtalsdom bifallits, men yrkad publicering i tidnng avslagits. Tingsrätter begår knappast tjänstefel om de tar rimliga hänsyn till omständigheter, och yrkar avslag därefter. Så har skett, men skedde ej här.
7. Jag kan nämna att domaren själv under tingsrättsförhandlingen yttrade att hon inte hade så stor kännedom om bloggar. Varför hon dömer i ett ärende som rör bloggar, kan man verkligen undra. Redan då ifrågasatte jag hennes kompetens att döma i ärendet. Politiskt motiverade domar förekommer i andra länder och vad skulle utesluta att det kan hända även i det infekterade politiska klimat som råder i Sverige?
8. Jag har den domen och kommer sätta mig in i den mer inom kort. Om jag minns rätt så nämnde Wiechel åtminstone ”häktning”, vilket är en likhet. Det finns helt säkert många beröringspunkter, och jag kommer vid ett hovrättsöverklagande ta fasta på alla punkter där tingsrätterna bedömt samma detaljer olika.
9. Nog har det väl ändå ett klandervärde i gemene mans ögon att ha varit laga frihetsberövad i 3 dagar.
10. Du tycks ha missat att det saknas exempel på fällande domar där någon återgivit vad en nyhetssajt publicerat.
11. Visst kan man i vissa lägen glömma och förlåta, men jag har ingen enda partikamrat med något liknande i bagaget som Marie Lindén och det är jag väldigt tacksam för, åtminstone inte vad som är känt.
12. Jag finner inget att invända på denna punkt.
Patrik Ohlsson
Med tanke på den ”ändamålet helgar medlen”-inställning som delar av vänstern har, i kombination med vad jag har läst om andra förtalsmål (”Finken” mot diverse SD-medlemmar—tyvärr minns jag inte hans riktiga namn på rak arm), är frågan om man kanske här experimenterar med ett medvetet användande av förtalsåklaganden för att illistigt skada motståndare.
Tja blir man fälld och får betala skadestånd är väl en sak men varför ska man behöva sätta ut annons i angiven tidning.
De som är intresserade får väl själva begära ut domstolsprotokoll ifall att massmedia ej uppmärksammar utfallet.