Norska Fremskrittspartiets Siv Jensen har tillkännagivit att hennes parti ångrar vissa uttalanden relaterade till invandring och mångkultur, och kommer undvika vissa ordval i det stundande norska kommunvalet. Detta har fått Pia Kjärsgaard, Dansk Folkeparti, att gå i taket, och angripa FrP för att gå helt fel väg och medverka till strypandet av yttrandefriheten.
Jag förstår vad Pia K vill säga, och hennes budskap är viktigt. Men jag förstår inte varför hon lägger sig i FrP’s val att i ett oerhört känsligt skede och av respekt förr terrordådets offer, i likhet med alla norska partier, visa ödmjukhet? Det har även andra norska partier gjort, icke minst Arbeiderpartiet, där statsminister Jens Stoltenberg samtidigt påpekat vikten av att debatten inte får tystas p.g.a. Breiviks terrordåd, och han har där särskilt nämnt att kritik mot invandringspolitiken måste få förekomma.
Jag tar mig friheten att yttra ett ställningstagande här. Möjligen missbedömer Pia K situationen? Med all respekt för Pia K och hur hon förändrat dansk politik till det bättre, men hennes utfall mot Siv Jensen och FrP känns inte bra och inte balanserat. Jag uppfattar inte att Siv Jensens yttrande skulle innebära ett bidrag till en tystad debatt i någon fråga.
Uppdaterat 110803
Jag har satt mig in i det här litet mer. Fremskrittspartiet har bl.a. uttalat att man inte längre kommer föra debatt om islamisering, åtminstone inte under det ordvalet. Därför måste jag ge Pia Kjärsgaard delvis rätt i sin kritik. Debatten om islamisering är absolut nödvändig och saker skall kallas vid sina rätta namn. Det går bra att välja orden på ett bra sätt utan att stryka viktiga grundläggande begrepp ur vokabulären. Jag tror för den skull inte vi ska räkna ut Fremskrittspartiet som den ledande kraften i Norge i kampen för bevarandet av grundläggande västerländska värderingar, och jag tycker fortfarande att Pia Kjärsgaards ord mot FrP är för hårda och valda vid fel tillfälle.
Patrik, Ängelholm
politiskt aktiv sverigedemokrat
Mittenradikalen 
Du har helt rätt Patrik!
Nu gäller det att tillfälligt tona ner debattläget efter den tragedi som har inträffat.
Framförallt för att respektera de drabbade och för att inte piska upp en onödig hatstämning.
Svensk media har redan gjort bort sig tillräckligt, så vi vanliga människor bör föregå med gott exempel.
Jag kan inte tänka mig att de sörjande vill att denna tragedi skulle användas som en usel pajkastning av politiker!
Vila i frid ni ungdomar på Utöya.
Micke,
Ja, så är det. Även inom SD förs nu liknande diskussioner som i FrP om den enorma vikten av att forma retoriken efter vad man verkligen vill säga, och samtidigt undvika onödiga övertoner.
Vad man också skall tänka på vad gäller FrP, är att de egentligen aldrig har fokuserat på islamisingen på samma sätt som SD och DF. Därför skall detta inte misstolkas som att de fegar ur p.g.a. terrordådet. FrP kritiserar sedan tidigare invandringspolitiken främst ur ett ekonomiskt perspektiv, och det har de också lovat att fortsätta med.
Idag hörde jag f.ö. det första riktigt dumma uttalandet efter terrordådet från en norsk politiker (även solen har fläckar…). Höyres partiledare Erna Solberg jämförde situationen för muslimer i Norge med den för judar i Tyskland under Hitler. Obalanserat, korkat, osmakligt och leder inte framåt.
Man får räkna med att många grodor släpps i efterdyningarna, och det får man ta med en nypa salt.
I höst är allt som ”vanligt” igen och det politiska arbetet måste fortsätta som det var planerat innan attentatet, annars kan någon dåre tro att man kan påverka politiken med terrorhandlingar!
Anser Micke, en hemlig meningsfrände till SD.
Sverige har kommit till en punkt, då vi måste välja om vi ska forsätta nedmonteringen av Sverige, eller om vi ska ändra kurs och börja bygga upp landet igen. Du avgör, läs mer här
http://svenssonsfunderingar.wordpress.com/2011/10/16/sverige-slits-isar/