En debatt pågår i Helsingborgs Dagblad om invandringens kostnader. Jag kan inte låta bli att kommentera dagens debattinlägg från Bertil Olsson, en moderat från Bjuv.
Länk till Bertil Olssons (m) inlägg
Länk till Erik Almqvists (sd) inlägg, som Bertil Olsson replikerar på.
Jag tror inte en sekund på att Bertil Olsson (m) blir känslomässigt berörd över att Erik Almqvist (sd) argumenterar kring invandringens ekonomiska villkor, såvida det inte handlar om frustration över att sakna argument att kontra med. När argumenten brister kommer flosklerna, plattetyderna och personangreppen, precis som vi ser i Bertil Olssons debattinlägg. De få och tunna försöken till motargument, saknar helt underbyggnad och motivation.
För det första, har han helt felaktiga kostnader. Det argumentet faller.
För det första så har många forskare hänvisat till betydligt högre nettokostnader för invandringen, än den siffra på 40 miljarder som Erik Almqvist hänvisar till, och som härstammar från regeringens egen utredare Jan Ekberg. Det enda som faller här är sålunda Bertil Olsson.
I sd:s ögon är även människor som är födda i Sverige av utländska föräldrar invandrare eller har invandrarbakgrund.
Det följer per definition att människor med släktingar i rakt bakåtstigande led som invandrat till Sverige, har någon form av invandrarbakgrund. Den innebörden är knappast Sd’s påfund. Begreppen är definierade i ordlistor för svenska språket, där deras förklaringar helt och hållet sammanfaller med Sd’s syn. Vill Bertil Olsson tvunget lägga en negativ laddning över ordet ”invandrarbakgrund”, så får det stå för honom.
Svenskarna byggde Sverige, säger han. De enda ursprungssvenskarna är samerna, resten har invandrat.
Dubbelfel Bertil! Många samer lever i Norge, Finland och Ryssland, och har följdaktligen ingenting med Sverige att göra. De samer som lever i Sverige har vid någon tidpunkt invandrat till sina nuvarande områden.
Visst har vi problem som vi fått med tidigare regering
Sådant gammelpolitiskt käbbel känner vi bara alltför väl igen. S skyller på Alliansen och Alliansen skyller på S, när problemen kring invandringen och mycket annat i själva verket vuxit fram under båda typerna av regeringar i Sverige. Ni bär ett tungt och blocköverskridande gemensamt ansvar för utvecklingen.
EU måste få ett gemensamt asylsystem så att fler länder tar sitt ansvar.
Bertil Olsson tror alltså att ett gemensamt asylsystem som tvingas på medlemsstaterna är lösningen på problemen med den för stora invandringen till Europa. Förmodligen är det inte den enda frågan där han, i egenskap av moderat, vill kasta nationernas självbestämmande i soptunnan, och uniformsstöpa Europas mångfald av olika kulturer, länder och språk till en grådaskig, identitetslös enhet.
Fler länder ska ta sitt ansvar för vem? Jo, här syftar Bertil Olsson på dem som har resurser, kraft, kontakter med människosmugglare och annat, för att utföra bedriften att kunna ta sig innanför EU’s gränser. Det är alltid bara dem det handlar om när sjuklöverpartister som Bertil Olsson diskuterar flyktingproblematiken, aldrig om de resurslösa som inte klarar långa resor, d.v.s de svagaste som blir kvar i konflikthärdar och i flyktinglägren i närområdena. Menar de nuvarande riksdagspartierna att människovärdet hänger på hur duktig man är på att företa resor och passera nationsgränser?
Vi tror att de tar våra jobb, våra kvinnor och våra pengar ifrån oss.
Bertil Olsson får gärna tala för sig själv. Personligen är jag långt mer oroad över den segregation och massarbetslöshet som skapats och skapas i invandrartäta förortsområden, under Alliansens och Socialdemokraternas härjningar i svensk politik, än att någon skulle ”ta” våra jobb, vilket tydligen är Bertil Olssons fasa. Hur karln har det på kvinnofronten och med det ekonomiska, anser jag vara utanför debattämnet.
Jag tror på den västerländska synen på demokrati, mänskliga rättigheter och friheter, hänsynstagande till minoriteter, yttrande- och pressfrihet och rätten att äga. Detta verkar sverigedemokraterna tydligen inte bry sig om.
Tillåt mig tvivla, utom på det om ”rätten att äga”, som lämnar fältet för tolkningar öppet. Rätten att äga vad eller vem? Vems rätt att äga? Rätten att äga andra människor och deras åsikter? EU’s rätt att äga sina medlemstater?
Jag läste Erik Almqvists artikel en gång till. Den innehåller argument, debattglädje, saklighet, idérikedom, artighet och respekt för motdebattören, d.v.s. allt det som Bertil Olssons artikel saknar.
Mittenradikalen 