Transport borde straffas


Svenska Transportarbetareförbundet (Transport) har åter brutit mot svensk lag och internationella konventioner, genom att utesluta en sverigedemokratisk politiker ur sitt förbund. Syftet är förstås inte att göra sig av med någon som inte ställer upp på förbundets stadgar, vilket i sig är en barock ursäkt, utan att skrämma folk från att engagera sig politiskt genom att försöka försämra deras trygghet på arbetsmarknaden. Vad det handlar om är försök till sabotage av det demokratiska systemet.

För att påvisa lagbrott kan hänvisas till Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilken ger rätt till facklig anslutning enligt artikel 11.1 och förbjuder diskriminering av bl.a. politisk åskådning i artikel 14. Eftersom uteslutningarna grundar sig i klander av enskild, kan även Brottsbalk (1962:700) åberopas i den del som handlar om ärekränkning.

Transport har ägnat sig åt den här kriminella verksamheten i några år, men först på senare tid har deras agerande börjat ifrågasättas av externa parter. Se t.ex. här och här.

Givetvis bör fackförbundets agerande granskas juridiskt, men parallellt med detta bör och kan svenska arbetsgivare också agera. Det allra bästa hade förstås varit om arbetsgivarorganisationerna vägrat erkänna Transport som förhandlingspart som följd, men innan det händer så är det nog mycket upp till de enskilda företagen att ryta ifrån.

De flesta större och medelstora svenska företag har egna policies som förbjuder mobbing och diskriminering. Ett fackförbund som verkar på ett företag skall självklart rätta sig efter arbetsgivarens regler. Ett fackförbund som försöker sätta skräck i anställda genom hot om diskriminering p.g.a. deras politiska uppfattning (eller i vilken form som helst), bryter uppenbart mot allmän policy på svenska företag, och måste därför kunna utsättas för arbetsgivarens motåtgärder.

Kollektivavtal tecknade med Transport som part kan förstås inte förbises då de ingåtts av arbetsgivarorganisationen, och det ligger väl heller inte i arbetsgivarens intresse att ta en konflikt på den nivån. Men frågan är om det finns något i lagen som hindrar en arbetsgivare från att i övrigt kasta ut ett fackförbund från arbetsplatsen? Förmodligen inte, men i vilket fall som helst så hindrar inget att arbetsgivaren minimerar samarbetet med dem.

De enskilda företrädare för Transport som verkar för att diskriminera bort andra anställda ur den fackliga tryggheten, förstör arbetsklimatet och skadar sin arbetsgivare. För sådant kan normalt beredas muntlig och/eller skriftlig varning, och vid ohörsamhet sparken.

Sista kortet är inte lagt i den här frågan. Svenska Transportarbetareförbundet, inkl. deras fascistiska pampar och underhuggare, kommer i slutändan att nå en dyrköpt erfarenhet av att maktmissbruk, sabotage mot demokratin, diskriminering och illvilja mot sina medmänniskor har ett pris.

Länkar:
HD
SvD
DN
GP
SDS
Lo-tidningen

… och här kommer nunor på de ansvariga vänsterfascisterna.
Förbundsstyrelsen för svenska transportarbetareförbundet för år 2011:

Ett par närbilder på gräddan av den patraskoida överhögheten:

Lite kontaktuppgifter:
Ordförande Lars Lindgren, tel 070-5127531, email lars.lindgren.fk@transport.se
Vice ordförande Tommy Wreeth, tel 010-4803759, email tommy.wreeth.fk@transport.se
Ordförande i Jönköping (ansvarig för initiativ till senaste uteslutningen): Magnus Boman, tel 036-38 70 68, email magnus.boman.20@transport.se

Bara ring eller maila… inga hot eller sån skit, utan Din bestämda uppfattning som Du står för.

Annonser

10 responses to “Transport borde straffas

  1. Väldigt bra skrivet, men tyvärr så antar jag att du vet lika väl som jag att det som är rätt inte är gångbart i Sverige längre. Det måste vara politiskt korrekt och så länge det är det så kommer de (förrädarna) undan med absolut vad som helst. Fackföreningarna är kopplade till politikerna som är kopplade till media och även om vissa enskilda småföretag skulle vilja kämpa så är motståndet alldeles för stort.

    Sverige är inte en riktig demokrati med åsiktsfrihet etc och en överväldigande majoritet av befolkningen röstar på förrädare (även om folket inte förstår att de gör det). Så länge som Sverige ser ut som det gör, (van)styrs av förrädare och folket trivs med det så kommer vi inte kunna få landet på rätt köl igen.

    Som det ser ut nu så är det mer troligt att det Muslimska Bröderskapet tar över Sverige än att vi får/tar tillbaka vårt land.

  2. Tack.

    Mycket hänger på den enskilde medborgarens ryggrad, och det är väl i fallet Sverige tyvärr så att den inte alltid är så rak som man önskat.

    Vad som tyder på att Svenska Transportarbetareförbundet kan ha gått över gränsen här, är inte bara vad lagen säger, utan även rent praktiskt att andra fackförbund diskuterat att agera likadant, men faktiskt backat (bara ytterligare något undantag finns, tror det är ett akademikerförbund).

    När lagen tillämpas så finns det alltid, tautologiskt nog, en lagstiftning bakom. Även om politisk korrekthet förvisso kan prägla även domslut, så har det sin begränsning. Lagen måste tillämpas inom vissa gränser.

    Vad som skulle behövas här är en ordentlig rättsprocess, som reder ut rötan. Jag skulle vilja se det domarväsende som ger klartecken och prejudikat till den här sortens diskriminering. Hur skulle de sedan döma dagen efter, när något annat förbund (inte nödvändigtvis fackligt) kastar ut t.ex. muslimer, med samma motivering som Transport kastar ut sverigedemokrater?

    Uppgivenhet tjänar ingenting till. Alla som på allvar tror att mörkrets krafter, i religiös eller annan form, är på väg att döda den svenska demokratin, har bara en sak att göra: Kämpa emot för fullt!

  3. Är det inte snarare dags att skapa ett alternativt Transport?
    Då kommer Transport att bli utkonkurrerat eftersom det finns många medlemmar idag som inte tycker som ”arbetarpartierna”.

  4. Mikael,

    Det får man väl fråga dem som arbetar inom Transportsektorn om. Allt fler av dem väljer att helt stå utanför facket, men det beror förmodligen mer på ekonomiska än politiska skäl.

    Det här inlägget lägger annars inga aspekter på den problematik du beskriver, även om den också kan vara intressant. Inlägget innehåller däremot budskapet att fackföreningar, vilka de än är, skall följa både lag och reson, för att överhuvudtaget förtjäna att behandlas som fackföreningar.

  5. Alla föreningar har stadgar som måste följas vilket annars kan få den påföljden att man är icke önskvärd och kan uteslutas. Även SD har stadgar. Det är ovanligt med uteslutningar i Transport men desto vanligare i SD.
    Det är inte ett lagbrott för en förening att utesluta någon, liksom det inte heller är ett lagbrott, utan tvärtom en rättighet för den enskilda att gå med i en. Det sistnämnda är inskrivet i lagen.

  6. Jes,

    Vilken förening som helst har rätt att utesluta medlemmar som inte sköter sig, men vad du missar är att det är ett lagbrott att utesluta någon genom diskriminering. En fackförening får inte sparka ut t.ex. en muslim med motivation att islam inte är förenligt med föreningens stadgar (även om det säkert skulle gå att finna sådana oförenligheter).

    Det är heller inte tillåtet att tillskriva någon grova åsikter som personen tar avstånd ifrån, för då blir det ärekränkning.

    Din sista mening är svårtolkad. Skulle det vara en rättighet för en enskild att gå med i en förening? Vilken som helst? Inträdeskrav förbjudna, med andra ord? Exakt vilken lag syftar du på?

  7. Ett opolitiskt fack skulle kunna vara lösningen. Facken förlorar redan medlemmar och ett alternativ som har lägre avgifter istället för att sponsra socialdemokraterna borde vara lockande åtminstone för den majoritet arbetare som INTE röstar på sossarna.

  8. Olle,

    Om du menar att bilda en ny opolitisk fackförening så är idén intressant, men hur realistisk? Finns sådant intresse att det vore möjligt att genomföra? Men om det skall vara möjligt så tror jag precis som du att lägre avgifter är A och O för att få en anslutning som gör en fackförening livskraftig. För den enskilde är det ekonomin som styr. Givetvis ska en sådan fackförening vara tydligt opolitiskt bunden, ha en platt hierarkisk struktur utan toppstyre/pampstyre, och förstås inte lägga sig i enskildas övertygelser, vare sig de är religiösa, politiska eller något annat. De ska tjäna arbetarnas gemensamma intressen – ingenting annat.

    Som alternativ till att bilda nya fackföreningar, finns möjligheten att tillräckligt många rakryggade medlemmar reser sig mot de nuvarande ledningarna, så att de kan förändras inifrån. Det måste inte vara så dramatiskt. T.ex. har de motsvariga danska LO-förbunden långt lägre politisk koppling än de svenska LO-förbunden.

  9. Det finns redan en Politisk oberoende fackförening i Sverige som har konventionen om mänskliga rättigheterna som sin grundprincip. De som driver det är fackliga ombudsmän med lång facklig erfarenhet inom svensk fackföreningsrörelse, som också har tröttnat på att de som förtrycker oss, också styr fackföreningarna i Sverige. För mer info besök deras hemsida http://www.offc.se

  10. Tack Oscar,

    Jag hade ingen aning om att det fanns en sådan facklig organisation.
    De verkar vara på helt rätt väg, ska lägga dem på minnet.

    Patrik, Ängelholm

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s