Partistöd skall bero på valresultatet

Detta blogginlägg är även postat som email till Magnus Wrede och redaktionen på Dagens Samhälle. Det grundar sig på en artikel i papperstidningens utgåva nummer 5 2010. En kortversion av denna finns publicerad här.

I egenskap av kommunfullmäktigeledamot sedan 2006 får jag Er tidning. När jag har tid och möjlighet läser jag den, eftersom det brukar stå mycket intressant och sakligt i den. Ett undantag från detta finns dock i det senaste numret, där frågan om kommunalt partistöd relaterat till tillgången på ledamöter diskuteras. Dels missar artikeln många viktiga aspekter på frågan, dels är den kraftigt partipolitiskt opartisk och förvandlar en i sig intressant frågeställning till ett slag mot Sverigedemokraterna. SD är det sett till ämnet i särklass värst drabbade partiet under innevarande mandatperiod.

Mer specifikt handlar ämnet om ifall partistöd skall betalas ut för tomma stolar, d.v.s. i de fall väljarnas önskan i kommunvalet inte kunnat förverkligas av utseendet på berört partis kommunvalsedel. Lagstiftningen kring detta är oklar, vilket är mycket olyckligt. Kommunallagen ger kommunerna i stort sett fria händer att själva besluta om hur stödet skall hanteras. Visserligen förbjuder kommunallagen att utdelandet av partistöd gynnar eller missgynnar ett visst parti, men det hindrar inte risken för partipolitiskt färgade beslut. T.ex. kan beslut om att koppla partistödet till tillgången på ledamöter fattas under en mandatperiod då ett visst parti saknar ledamöter, för att sedan upphävas senare om något annat parti istället skulle få samma problem. Det torde vara uppenbart för vem som helst att frågans aktualisering inte är frikopplad från att det råkar vara just Sverigedemokraterna som drabbats.

Jag skall kort sammanfatta kritiken mot artikeln, för att sedan ta upp olika aspekter på problematiken.

* Artikeln handlar i princip om SD’s tomma stolar, och inte förutsättningslöst om problemet i stort, vilket borde varit fallet utifrån rubriksättningen. På sikt kan fler partier drabbas då människors politiska engagemang i stort tenderar att minska.

* Trots att artikeln är så fixerad vid just SD, så får partiet knappt yttra sig. Undantaget gäller en kort passage på några rader där en distriktsordförande får säga några ord. Däremot tillåts en moderat och en socialdemokrat att yttra sig utförligt. De är t.o.m. med på bild.

* I utdragen från debatten låter man ”SD-fakta”, som är en ren hatblogg riktad mot SD, komma till tals. Det vittnar inte om objektivitet, då syftet med utdrag ur debatten är att ge en bild av vilka skilda åsikter som kan finnas hos gemene man.

Problematiken kring svårigheten att tillsätta kommunfullmäktigemandat, handlar om mer än bara Sverigedemokraterna. Problemet är främst relaterat till små kommuner, där så lite som 49 röster kan ge ett kommunfullmäktigemandat. (exempel från Vänsterpartiets kommunala resultat i Bjurholm, valet 2006). I t.ex. Stockholms kommun räckte som jämförelse 7904 röster inte för att få ett enda kommunfullmäktigemandat. (exempel från Sverigedemokraternas kommunala resultat, valet 2006).

Kommunfullmäktigemandat kan tilldelas ett parti fastän partiet inte har några namn som ställer upp. Detta är givetvis inte samma sak som att partiet saknar organisation i kommunen eller saknar ambition att etablera sig. Eftersom alla partier som passerat 1% i något av de föregående 2 valen garanteras utdelning av namnblanka partivalsedlar i vallokalerna för samtliga 3 val till riksdag, landsting och kommun, så kan det mycket väl inträffa att ett populärt parti väljs in fastän kandidater saknas i kommunen. Detta drabbade SD i 13 kommuner 2006.

Partistödet har hittills som grund kopplats till det kommunala valresultatet. Nu vill många ändra på det, knappast för att man plötsligt råkar komma på att det borde vara annorlunda, utan för att hindra ett specifikt parti som man ogillar från att få kommunalt partistöd. Hur demokratiska är resonemangen bakom?

Riksdagspartierna har rotat sig sedan länge och har organisationer i alla kommuner. Uppstickare med ambitionen att etablera sig kommunalt har självklart inte samma förutsättningar. Om något parti har stort behov av lokalt partistöd så är det väl rimligen ett parti som har folkligt stöd, men som vid tidpunkten för kommunvalet fortfarande var inne i en uppbyggnadsfas där tillräckligt med kandidater inte hunnit organiseras. Får partiet inget kommunalt partistöd för att bygga sin kommunala organisation, hur ska de då kunna lösa problemet till nästa val och hindra att platser åter står tomma? Resonemanget att dra in partistöd för tomma stolar, är i mycket som att sparka på den som ligger. Det gör man förstås gärna sålänge det handlar om SD, men de regler man ev. ändrar nu måste ju gälla i decennier framöver, om ändringen skall vara försvarbar och betraktas som icke-partipolitisk.

Det är djupt odemokratiskt att koppla partistödet till något annat än valresultatet. Det kan exemplifieras med följande exempel. Antag att det i en kommun bildas ett parti vid namn ”Talande tomma stolars parti”. De bildar en kommunal organisation och de har synliga företrädare som argumenterar för sin sak. Partiet driver en enda fråga, och det är att så många stolar som möjligt ska stå tomma i kommunfullmäktige efter valet. Troligen är syftet någon sorts protest, men det är helt oväsentligt vad syftet är. Partiets medel för att uppnå målet, är att kämpa för maximalt antal röster i valet så de får maximalt antal mandat, som de sedan helt enligt sitt löfte till väljarna, kommer att låta stå tomma. Anta att de får några mandat som därmed blir tomma stolar. Partiet ämnar fortsätta sin kampanj i kommande mandatperiod och siktar på ännu större väljarstöd i kommande val.

Det här partiet skulle inte få något partistöd med de lagändringar som nu önskas av många, och med de beslut som kommuner i nuläget självsvåldigt fattar p.g.a. bristande lagstiftning. Det kan omöjligt vara demokratiskt att partiet för den skull inte skulle få partistöd, eftersom det direkt slår mot partiets och väljarnas politiska uppfattning. Det måste i en fullvärdig demokrati vara tillåtet att driva och vinna stöd för vilken fråga som helst, utan att behöva särbehandlas gentemot andra partier. Exemplet visar att så inte blir fallet om man frikopplar partistödet från valresultatet.

Som avslutning några ord om situationen just för Sverigedemokraterna under denna mandatperiod.

Sverigedemokraterna fick i kommunvalet 2006 14 mandat i 13 kommuner som inte kunde tillsättas, då väljarna valt SD på namnblanka partivalsedlar, som valmyndigheten varit förpliktigade att förse samtliga vallokaler med. Per 081231 stod 41 SD-mandat tomma. De vanligaste orsakerna till ytterligare avhopp är:

* att personer som valts in på namnblanka partivalsedlar i väldigt många fall därefter avsagt sig sina uppdrag. Dessa kom in eftersom de själva eller någon annan skrivit deras namn på namnblanka kommunvalsedlar, och var inte officiella kandidater för SD.

* den press en del företrädare upplevt som följd av att representera ett oppositionellt parti, och den hotbild många företrädare upplevt, vad gäller alltifrån fysiska hot, våld och skadegörelse från vänsterextremister, till hot på arbetsplatsen och uteslutningar från fackföreningar. I ett par fall har också konkret våld lett till avhopp, även om det hör till undantagen.

Inom kort är det nytt kommunval och nuvarande mandatperiod förpassas till historiken. Sverigedemokraterna driver nu en intensiv kampanj för att få sympatisörer att ta steget till att bli aktiva, primärt för kandidatur i kommunvalet. Om tomma stolar kommer uppstå eller inte i kommande val, är helt beroende av relationen mellan antalet sympatisörer och antalet aktiva. Så är det för alla partier. Antalet kommuner med starka SD-organisationer har dock ökat kraftigt sedan förra valet. Om det räcker även för att tillsätta mandat i små kommuner där 49 röster räcker för mandat, ja det är faktiskt minst lika mycket upp till väljarna själva som till partiet. SD må vara ett bra parti med en bra organisation, men vi kan inte trolla. Sympatisörernas engagemang är av kritisk vikt, liksom i alla demokratiska organisationer.

Ingen väljare blir lurad på valdagen lika litet 2010 som 2006. Informationen om ifall ett parti kandiderar kommunalt eller inte är lättillgänglig, t.ex. via partiet självt eller valmyndigheten. Om väljarna röstar in ett parti som saknar kandidater så skall även det respekteras fullt ut, och den enda rimliga tolkningen av en sådan röst är ett önskemål om att det partiet skall finnas på orten och då rimligen få tillbörligt stöd för att bygga upp en sådan organisation till nästa val.

Källor och relaterade länkar:
Förteckning över tomma stolar per 081031.
Kommunallagen, i vars 2 kap, 9§ står om lagstiftningen för partistöd.
Sveriges Radio
Fredrik Arvidsson
Dagens Nyheter

Annonser

12 responses to “Partistöd skall bero på valresultatet

  1. Det är oerhört märkligt att se sverigedemokrater argumentera för att ni ska ha bidrag trots att ni inte har en verksamhet som fyller vad de röstande vill ha, representation i fullmäktige? Annars brukar ni vara rätt mycket emot bidrag, i synnerhet bidrag som inte följs av någon form av prestation. Fast det gäller kanske bara invandrare och inte ert parti?

  2. Jerker,

    Det verkar som om du har mycket mun och lite öron. Du kan omöjligt ha tagit del av mina resonemang, utan är helt fixerad vid av att jag råkar vara sverigedemokrat. Liksom du är helt fixerad vid att det råkar vara SD-platser som står tomma, och skiter högaktligen i att frågan kräver långsiktigt och förutsättningslöst tänkande.

    I alla kommuner inkl. där SD haft tomma stolar denna mandatperiod, kämpar SD-distrikt och kommunföreningar nu intensivt för att det skall finnas representanter i höstens kommunval, så att problemet inte upprepas. Egentligen borde den extra svåra situation det innebär för ett parti att ha ont om kandidater relativt folkviljan, vara skäl för DUBBELT bidrag från kommunen. Jag tänker dock inte föreslå en sådan förändring som det ser ut nu.

    Ska man sedan titta lite på proportionerna, så är det så att SD fick 281 kommunala mandat i valet 2006. Per 081031 vilket är datum för den senast officiella uppgiften i frågan, saknades SD-representanter på 41 av dessa 281 stolar. Sällan hör man att 240 av de 281, d.v.s. den övervägande merparten av SD’s fullmäktigestolar vid nämnt datum var tillsatta. Jag tycker det är förbaskat bra av en nykomling i starten av sin rikstäckande etablering.

    I min kommun sitter jag själv på ett mandat för SD, och vi har 100% närvaro hittills under mandatperioden, till skillnad från flera andra partier. I konsekvensens namn måste du ju tycka att de därför ska få avdrag på sina partistöd, eller?

    SD har ingenting emot sänkta partibidrag, sålänge alla drabbas på lika villkor.

  3. Jag har självfallet samma åsikt oavsett vilket parti vi talar om. Jag är ju själv aktiv i ett litet parti som inte har många aktiva medlemmar i min kommun så jag förstår problemet men tycker det samma gäller oss.

  4. Då antar jag att ett chockresultat för även ditt parti kommunalt skulle kunna leda till tomma stolar.

    Kanske har vi för stora kommunfullmäktigen, åtminstone i de mindre kommunerna? I t.ex. Danmark har man motsvarande byråd med långt färre ledamöter än i svenska kommunfullmäktigen. Det försämrar inte nödvändigtvis den kommunala demokratin, utan det kan vara tvärtom.

  5. Absolut är det så och jag betvivlar att de sista namnen på listorna är så intresserade av att vara med oavsett vilket parti vi talar om.

    Då är du där igen, då blir det risk att de mindre partierna inte får plats och det blir ännu svårare att få platser i övriga utskott och nämnder.

  6. Kan vara en nackdel ja, för det följer ju per automatik med minskat antal platser. Å andra sidan finns ju ingen automatik i att fler folkvalda ger bättre demokrati, så frågan borde kunna diskuteras om vad som är lagom storlek på kommunfullmäktige. Dagens regler för hur stora de skall/får vara är ganska gamla.

    I den svenska debatten har jag inte hört något än om minskade kommunfullmäktigen, däremot om förslag på spärrgränser, just för att utestänga mindre partier.

  7. Som jag brukar säga så är inte demokrati frågor något sd:are är särskilt bra på 😉

    Naturligtvis ger fler folkvalda bättre demokrati eftersom de motsvarar fler väljare, i synnerhet när det innebär att fler partier är representerade. Minskat antal ledarmöter i nämnder och kommunfullmäktige är en vanlig fråga i många kommuner.

    Någon form av spärrgräns ska finnas tycker tom jag. Exempelvis är 4% till riksdagen en bra gräns.

  8. Och ignorera en del av stavningen då jag är trött 🙂

  9. Är jag dålig på demokrati för att jag vill väcka frågan om vilket antal folkvalda politiker som är bäst i folkvalda församlingar?

    Din linjära teori är intressant. Det måste ju innebära att du i princip vill att det borde finnas lika många politikermandat som myndiga invånare. Allt annat innebär ju ett färre antal politiker och är därmed dåligt för demokratin, enligt ditt resonemang.

  10. Självfallet är det så men självfallet är det också praktiskt olösligt.

    Det jag tyckte var att demokratin blir sämre med färre invalda, i synnerhet om det innebär att det blir färre partier i den styrande församlingen. Hur roligt vore det om riksdagen hade en gräns på 10%? Jag har svårt att se att demokratin varit bättre då än nu eftersom färre invånare hade varit representerade.

  11. Det är inte bra för något parti om de har tomma stolar. Det ger ett dåligt intryck av partiet och det har ingen betydelse vilket parti det handlar om. Om partiet är aktiva inom den kommun där de har tomma stolar så ska de naturligtvis ha sitt partistöd men om de inte är aktiva så ska de inte ha något stöd tycker jag. Partistödet för kommunfullmäktigemandat ska stanna inom kommunen. Saknas det en organisation lokalt så ska stödet dras in

  12. Stellan,

    Det går att ha olika uppfattningar, men det som stör i den debatt som nu utbrutit är att den uppenbart färgas av andra partiers förakt för SD. Det är dessa partiers politiker som försöker bestämma om SD skall ha stöd eller inte i de kommuner vi har tomma stolar. Alla förstår att de inte resonerat på samma sätt om det istället varit riksdagspartier som drabbats. En sådan här fråga får inte avgöras av något annat än partipolitiskt obundna ställningstaganden.

    Själv tycker jag som sagt att det mest logiska är att väljarstödet är allena avgörande för partistödet, givetvis under förutsättningen att organisation finns som kan ta emot stödet. I SD’s fall tar distrikten hand om kommunala partistöd, om kommunförening saknas.

    SD bedriver kampanj in i det sista för att finna så många kandidater som möjligt för kommunvalen i höst, och tar frågan på största allvar. Det är absolut inte bra med tomma stolar kommunalt, men i vilken mån det skadar partiet i stort kan diskuteras.

    Den troligen värst drabbade kommunen är Tomelilla, med 3 SD-stolar som alla står tomma i kommunfullmäktige. I EP-valet i somras fick SD trots detta nästan 10% av rösterna i Tomelilla. Om en nystartad kommunal SD-organisation i Tomelilla kommer straffas av väljarna i just kommunvalet 2010 för vad deras icke-existerande föregångare inte gjorde, återstår förstås att se… kanske blir det så att fler sympatisörer där engagerar sig, eftersom de så tydligt ser vikten av det?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s