Veckobrev 20/4 -07

Debatter och inställt årsmöte

Denna vecka har bara alltför mycket hänt för att det egentligen ska kunna rymmas i ett enkelt veckobrev. De 2 stora händelserna är givetvis debatterna med riksdagspartierna och våldsvänsterns seger över demokratin, eftersom årsmötet nu fått ställas in. Därutöver har statsministern kallat Sd för ”perverterade” (moget, Reinfelt…), kd-ledaren Göran Hägglund uttalat sig positivt om förbehållslös abortturism, Sd nått 3,4% i SIFO (tangerat rekord) och sanslösa 17,3% i SvD’s internetundersökning med frågan ”Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag?” (M fick ca 40%, S drygt 15% medan övriga partier låg nära SIFO-resultaten), samt ett par danskfolkepartister beklagligt nog skänkt gratispoäng till muslimska fanatiker, genom ett synnerligen oansvarigt språkbruk.

Jimmie Åkesson har under den gångna och föregående veckan debatterat mot i tur och ordning Erik Ullenhag, partisekreterare i (fp), Per Schlingmann, partisekreterare i (m), samt Mona Sahlin, partiledare i (s). Den debatt som stod ut från de andra, var den med Per Schlingmann, som ska ha beröm och heder av att försökt föra en saklig och intressant debatt. Ett visst mått av floskler mot Sd är givetvis oundvikligt och en förutsätting för att slippa intern kritik efteråt, men Schlingmann höll det någorlunda på ett minimum till förmån för riktiga debattämnen. Detsamma kan inte sägas om Ullenhags och Sahlins insatser.

Initialt mest intressant var givetvis debatten mot Sahlin, dels p.g.a. att det var debatt mot det största riksdagspartiet, dels p.g.a. att det var första debatten partiledare mot partiledare, dels p.g.a. att det sändes i TV4 med mångdubbelt högre tittarsiffror än TV8, där de 2 andra debatterna sändes. Jimmies insats mot Sahlin skilde sig också från de 2 andra. Han var klart mer taggad och offensiv. Debatten fördes till stor del på Socialdemokraternas planhalva. Varenda gång Sahlin ställdes mot väggen, undvek hon ämnet och kastade istället floskler omkring sig – eller försökte byta ämne. Sahlins värsta bottennapp var när hon försökte göra sig till martyr genom att gnälla över berättigad kritik hon fått på sverigedemokratiska internetsajter. Vem var det som någon dag tidigare tjafsade i Expressen om att sverigedemokrater ville uppnå martyrskap, om inte allas vår Mona?

Vem vann debatten? Ingen tidning har vågat ställa frågan. Jimmie verkar ha gjort ett positivt intryck bland dem som väger mellan Sd och riksdagspartierna, medan Sahlin fått hård intern kritik dels för att hon överhuvudtaget tog debatten, dels för hennes sätt att bemöta Jimmie i debatten. Jimmie verkar däremot gå helt fri från intern kritik. Visst kan man hitta detaljer som han skulle kunna putsa på, men det finns verkligen ingen anledning att klaga. Han gjorde en kanoninsats mot Sahlin, kanske sin bästa debattinsats någonsin. Beröm även till programledarna Ekdal och Hakelius. Det är sällan man ser programledare vara såpass neutrala när Sd medverkar.

Årsmötet fick till slut ställas in. Det danska hotellet bröt även de mot ett skrivet kontrakt, efter att han känt sig hotade av den svenska våldsvänstern (dessförinnan hade även Grand Hotel i Saltsjöbaden brutit sitt kontrakt med Sd). Svt’s texttv m.fl. formulerar det triumferande som att Sd inte är ”välkomna” heller i Danmark. Bortsett från en visserligen välkommen, men obligatorisk, kommentar från justitieminister Beatrice Ask för några dagar sedan (se förra veckobrevet), så är det tyst som i graven från den svenska regimen (oppositionen inkluderad). Men när knappt ens orden kommer, hur ska det då kunna komma något skridande till handling mot problemen?

Ett folkvalt parti kan inte hålla sina viktigaste möten. Dess representanter trakasseras, hotas och förföljs regelbundet, t.o.m. med våldshandlingar mot deras familjer och bostäder (ja, det händer givetvis inte alla, men jag skulle vilja se statistik som jämför hur sd-representanter är drabbade jämfört med representanter för riksdagspartierna). I media och bland styrande partier domineras tonfallet mot partiet av osaklighet och särbehandling och bygger ofta på aggressiva nidbilder. Detta är mönster som känns igen från diktaturstaters behandling av oliktänkande. Det är inte värdigt en demokrati.

Man måste ställa sig frågan: Betyder demokratin någonting alls för den svenska regimen? Borde de inte vara rädda om demokratin genom att ta meningsmotståndares, inkl. politiskt folkvaldas, grundlagstadgade rättigheter i aktivt försvar? Sanningen är väl att de är avtrubbade. Demokratin såsom de själva har förmånen att njuta den, tar de för självklar. Det finns givetvis inga reflektioner om att de borde vara tacksamma att verka i en miljö där meningsmotståndarna faktiskt använder idel fredliga, icke-konfrontativa och demokratiska medel för sin kamp. Lek med den omöjliga tanken att Sd skulle radikaliseras och börja använda våld, t.ex. genom att utöka den politiska grenen med en väpnad gren. Frågan är vilken vokabulär den svenska regimen då skulle använda, eftersom överorden redan använts och ”vargen kommer”-ropen redan är missbrukade in absurdum. Begrepp som ”odemokratiska”, ”perverterade”, ”extremister”, ”missfoster” m.fl. vore ju förbrukade sedan länge.

Hur knyter jag nu ihop allt detta med en kraftfull, samlande slutsats? Nej jag ger upp den tanken. Mina reflektioner är redan sammanfattade för denna vecka och det får räcka. Efterreaktionerna på såväl debatterna som det inställda riksårsmötet får följas upp under den kommande veckan.

Annonser

2 responses to “Veckobrev 20/4 -07

  1. Jag kommer inte skriva en jättevettig kommentar nu, men ville bara säga att det var trevligt att läsa din blogg-post…Det är ett sorgligt tillstånd vi har i detta land, onekligen. Självgodheten hos riksdagspartierna är slående och hur sättet vår media beter sig pekar i riktning Sovjet. De har helt gått ifrån opartisk rapportering till att skapa sin egen politiska agenda.Gonatt.

  2. Tack Ted,Trevligt att du besökte min blogg och jag håller givetvis med dig helt och fullt.Det positiva i eländet är ju att vi nu är i en period där det rörs om kraftigt i grytorna. T.ex. reagerar många starkt när ett demokratiskt valt parti inte kan hålla möten p.g.a. hot om våld.Vi ska inte misströsta. Senaste året har ju också varit enormt händelserikt och positivt för Sd. Hur ser det ut om ännu ett år? Situationen som den är nu sätter fingret på många problem, tydligare än någonsin förr… och folk är som bekant inte blinda…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s